En kurs i Helsingfors har tagit mig från lilla Brändö till stadens vimmel. Som alltid efter att ha hållits länge hemma är kontrasten stor. I stadskärnan är bullernivån hög, luften tung och konsumtionshetsen påtaglig. Om det finns ett enskilt starkt skäl för mig att skriva blogg om just det vi gör, är det för att stöda alternativen till de oändliga nyinköpen. I synnerhet de som går på impuls. Därför känns det nu helt på sin plats att jag i dagens bloggpost fokuserar på hur man lyckas med det man har. I det här fallet faller strålkastarljuset på dem som gärna petar i jorden.
Jag tänker skriva om något som varken är nytänkande eller inredningshett, men som jag tror att en och annan kan ha nytta av. Vi är många som ogärna klassar oss som hjälplösa, och bland allt det där som nu går hem hos gör-det-själv-folket är småskalig odling en uppskattad utmaning. Och när jag säger utmaning är det ju ungefär så det brukar bli. Man vill gärna ha blomsterprakten eller skörden som såg så fin ut i plantskolans tidning som kom hem på posten, men det framgick ju aldrig hur mycket möda som ligger bakom belöningen. I trädgårdslandet, i balkonglådan och i krukorna på trappan ropar de gröna efter uppmärksamhet. Med den sommar som redan lett till torka har många med mig burit en vattenkanna efter en annan för att hålla det spirande i liv. Men här har ni det gamla och beprövade knepet som lyfter oket av axlarna: täckodling. När vi planterar växter i (o)gräsfri mylla, som vi dessutom sedan kämpar med att hålla ogräsfri, skapar vi en onaturlig växtplats. Av den bara jordytan avdunstar mycket vatten, och marken genomgår stora temperaturförändringar. I det vilda växer ju gräs och grödor tätt ihop, och fast de gemensamt andas ut mycket vatten, bibehålls ändå ett jämnare fukt- och temperaturläge i jorden. Om vi alltså kan använda oss av naturens täckningsprincip vinner alla de inblandade.
Nu menar jag inte att man ska låta ogräset ta över. Däremot kan man gärna ta vara på det man rensar och klipper, för det är ett utmärkt täckmaterial. I mitt fall är det halm som gäller, eftersom det också används till annat på gården. Ett tjockt lager halm, gräsklipp eller annat växtmaterial på marken eller i odlingskärlet kring det du planterat ger samma effekt. Avdunstningen minskar, temperaturen hålls jämnare och som välkommen bonus hålls också ogräset borta. Du kan använda din tid till annat än att kånka vatten och gallra. Och en stor fördel med det är ju också att vi sparar på naturresurserna. Du lyckas med dina plantor och vattnet kan användas där det behövs. Alla vinner.
